Hybrid-collage

Verket jag valde på Konstmuseet var Prins Eugéns "Skogen" från 1892.

... och så min appropriering. Rosen ska/kan placeras bakom träden för att dess tentakler ska sticka ut genom glipan i mitten.

Hybrid-collaget tar form med hjälp av Elle-tidningar och färgade papper. Jag började rita på brudarnas ansikten och kunde inte sluta ... När jag gjorde min appropriering tänkte jag hela tiden på att det som var mitt syfte med framställningen var att visa på att det på andra sidan inte är något farligt bara för att vi inte riktigt kan se vad som döljer sig där mellan träden. Men nu ... farligheter ... tänkte på folktro och alla de kvinnliga väsen som lurar i skogen och vill locka en (män kanske) i fördärvet. 

Här är det färdiga resultatet!

BLOGG 4

De senaste veckorna har i stora drag handlat om bildanalys och estetiska lärprocesser i skolans övriga ämnen. Under bildanalysen arbetade vi i grupper där varje grupp skulle välja ett verk - exempelvis fotografi eller målning - från 1960-talet och framåt. Vår grupp enades snabbt om Caroline af Ugglas tavla “Nosar i skogen”. Tillsammans diskuterade vi bilden med utgångspunkt olika moment som bildanalysen skulle innehålla; beskrivning av den faktiska bilden, förklaring av ikoner, indexikala tecken, symboler, denotation och konnotation samt tolkning mot bakgrund av genusteori. Metoden vi använde för att analysera vårt verk var semiotik vilket innebär att man tänker sig att en bild kommunicerar via olika tecken (Eriksson & Göthlund, 2012, s. 42-44).

Under arbetet med vår bildanalys tydliggjordes för mig att vårt resultat kom sig av samarbete. Olika erfarenheter och förkunskaper kan driva ett projekt framåt. Lärande enligt det sociokulturella perspektivet innebär att de egna förmågorna kan främjas och fördjupas i kontakt med andra. Det kan ske genom samtal, diskussioner, frågor och motfrågor. De individer som besitter mer omfattande kunskap - fantasi - än övriga i gruppen kan i samspel med dessa gynna lärandet och alltså få en positiv inverkan på kreativiteten. Detta kan benämnas som den proximala utvecklingszonen (Vygotskij, 1995, s. 19-25). Grupparbete med bildanalys i skolan kan lägga fokus på sociokulturellt lärande. Eleverna får utgå från sina erfarenheter, pröva åsikter och idéer, resonera och ompröva i diskussion med varandra. Vi har alla olika sätt att betrakta en bild på och vad kan det bero på? Vad säger bilden mig? Att låta elever arbeta med bildanalys i grupp kan alltså synliggöra och förklara olikheter, hur vår identitet speglas i den tolkning vi gör. Bildanalys kan med stöd i styrdokumenten sålunda användas i en undervisningssituation i skola och fritidshem för att lyfta värdegrundsfrågor (Skolverket, 2016, s.12-13, 25-29).

Estetiska lärprocesser utanför ämnet var i fokus vecka 42-43. Två helt fantastiska veckor jag tar med mig ut i mitt framtida yrkesliv. Hur kan vi använda bild i skolans övriga ämnen för att främja lärandet? Nedan följer två exempel. Det första är bild i historieämnet då vi bland annat prövade att använda oss av satir. Vi diskuterade historieförfalskning, semiotik, maktordning och hur bilden kan användas för att visa upp olika sidor av historien.

Min teckning är en satir på Greve Magnus Gabriel de la Gardie. Min tanke var att satiren skulle peka på det som inte syns i de faktiska historiska målningarna från tiden i fråga. Grevens utsvävande leverne och modeintresse var vad jag tog fasta på.

Ett seminarium med Magnus Hermansson Adler berörde propaganda- och reklambildens didaktiska funktioner. Vi fick bland annat till uppgift att hitta på en "hatkampanj" riktad mot grupper som frisörer eller lastbilschaufförer. Genom att låta elever få tillverka egna propagandabilder kan de egna fördomarna synliggöras och därmed diskuteras med stöd i Lgr11. 

Gestaltning av makroartefakter (här Kopparmärra), semiotisk, diskursiv och dekonstruktiv analys. Nedan en del från Kopparmärra utförd med frottage-teknik. Akvarellen är en tolkning av frottaget.

Bild i ämnet svenska var givande! Hur vi kan använda bild för att rita själva bokstävernas ljud och på så sätt främja läs- och skrivinlärning. Vi arbetade även kring identitet och symboler och deras medierande funktion.

Identitetsskapande och gestaltning av berättelse. Den sistnämnda föregicks av diskussion kring relationen bild-text och olika bildskaparstrategier.

Gestaltning av artefakters samband samt gestaltning av symboler. Den vänstra bilden visar tre artefakter från utställningen Afghan tales på Världskulturmuseet. Jag tänkte på migration och hur människor och djur ofta är på väg någonstans, en strävan efter att uppnå något, ett tillstånd eller liknande.

Referenser

Eriksson, Y., & Göthlund, A. (2012). Möten med bilder: Att tolka visuella uttryck (2., [rev.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Sverige. Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2016 (3., kompletterade uppl. ed.). Stockholm: Skolverket. Hämtad: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575   

Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.

Assignment 2 & 3

Fantasi - med koppling till erfarenheter och kunskaper - har under dagen kanaliserats via kreativa handlingar, helt enligt Vygotskijs tankar. Hursomhelst, jag fick som tidigare nämnt ett assignment från min son, Elvin, 9 år. Jag skulle hitta på och rita en helt ny pokémon! Ett kul uppdrag som dessutom skulle fungera riktigt bra i fritidshemsverksamheten då den ska bygga på barns intressen och som det nu är så äger verkligen pokémon. Själv är jag rätt svag för dessa figurer jag med och spelade tills nyligen pokémon go innan min mobil gick sönder och jag i panik fått ta en gammal (ej kompatibel med pokémon go .... och jag som var på level 17!). Gillar att Ash Ketchum (ni vet han med kepa som har Pikachu på axeln) säger till Pikachu att "du behöver inte utvecklas om du inte vill, du duger som du är!" Nåväl, här kommer resultatet, en helt ny unik pokémon - en gräs/leaf-typ - som jag gav namnet Drageon:

Mitt tredje assignment var att jag med ätbara ingredienser skulle måla en liten akvarell. Jag hällde upp olika saker: oboy, paprikapulver, ingefära, svartpeppar, kaffesump, soja, balsamico, popcornkrydda, gurkmeja, tabasco, drottningsylt, blåbärssylt, röd currypasta, ketchup, senap, pesto och yogurt. Jag använde vatten för att späda ut "pigmentet". Peston var nog ett inte helt genomtänkt val då den innehåller olivolja. Tur att jag använde en gammal pensel!

Ja det var det hele! Trevlig helg!

Assignments

Assignments var det ja!

Gjorde trolldeg häromdagen och tänkte hmmmm kanske det kan vara ett material att arbeta i? Sagt och gjort så slängde jag ut frågan till några kurskamrater och fick i uppdrag av Sahra:

1. Du ska göra din familj i trolldeg! Valfri form och storlek.

Well, här är resultatet :-D Jag valde att fokusera på ansiktena och använde fingrar och det lilla redskapet som syns på bilden när jag gjorde våra huvuden.

Av äldsta barnet har jag fått följande assignment (som återstår att ta sig an):

2. Hitta på och rita en helt ny pokémon! 

Slutligen:

3. Måla en liten akvarell med färger du tillverkat av ätbara saker!

Bara att tuta & köra då!

Estetiska lärprocesser

Efter en intensiv period med Beatrice och bildanalys så var det denna vecka dags för estetiska lärprocesser, hur vi i skolans alla ämnen kan använda bild som ett sätt att lära. Vi hade inför denna vecka fördjupat oss i Lev Vygotskijs bok om fantasi och kreativitet vars innehåll har avspeglats i denna vecka, något helt annat än ren produktion med andra ord! Har känt att jag lärt mig en massa nya saker varje dag! Vår påläste och humoristiske lärare Magnus har visat hur man på ett enkelt sätt kan använda bild som ett sätt att lära sig i andra ämnen. Hittills har vi prövat geografi, svenska och historia. Vi har diskuterat olika teorier som dekonstruktion och semiotik när vi arbetat med olika bilder.

 Här befinner vi oss vid Kopparmärra! Dags att välja ut en del på statyn och göra frottage. Här diskuterade vi symboler och maktstrukturer och hur det kommer till uttryck när historiska händelser och personer ska återges. Jag valde en spiralformad del på Kopparmärras högra sida. utifrån frottagebilden skulle vi sedan göra en tolkning. Nedan ser ni resultatet.

Vi fick även göra vår egen Sverige-vante, helt enkelt Sverige som en vante! Min vante blev personlig med inslag från sådant som betyder något för mig och det jag gillar mest med svensk natur.

Om historieförfalskning och historiska bilder. Har alltid älskat historia så jag såg verkligen fram emot denna workshop. Magnus återgav oss många mustiga anekdoter som genererade både skratt och följdfrågor! Här diskuterade vi bilderna mot bakgrund av olika analysmetoder, t.ex. dekonstruktion.
Uppgiften för dagen var att göra en satir eller parafras på en historisk bild. Kände att valet var ganska enkelt då vi bland annat ägnade tid åt en tavla föreställande Prinsessan Maria Eufrosyne (dotterdotter till Maria av Pfalz som givit namn till min hemstad Mariestad) och hennes make greve Magnus Gabriel de la Gardie. Grevens vidlyftiga leverne, fäbless för kläder och pengar var något jag valde att fokusera på och göra satir av. Tavlan av paret finns att beskåda på Läckö slott.

... ja och här är min satir av den gode greven!

 Häromdagen var det svenska som gällde och nedan syns hur vi arbetar med bokstävernas ljud. Vi gjorde även en egen symbol av små gummibjörnar som vi sedan ritade av och ritade på en låtsassedel. Min symbol blev en slags blomma som jag tänkte mig då fick stå för kraft, strävan, liv, obändighet. Jag lade även till lite detaljer på Dag Hammarskjöld. Tror han hade skrattat gott åt det och sett det som självklart att alla människor är lika mycket värda.

  

Om mekanik och symboliska handlingar

Assignment!

Gillar detta med assignment. Lite som att få vara detektiv i sin närmiljö. Uppdraget som sådant, som uppgift i skolan, tror jag skulle fungera utmärkt och kunna främja elevernas fantasi och kreativa förmåga. Det finns tydligt stöd för assignment i våra styrdokument; nyfikenhet, problemlösande, undersökande, ansvar och inflytande över den egna lärandeprocessen, att gå från idé till handling och skapande för att nämna några begrepp (Skolverket, 2011). Hur som haver så fick jag följande uppdrag:

Du ska försöka se något ur ditt hem ut en ny vinkel, kanske har den fler användningsområden än det du tidigare trott eller att det ser ut som ett annat föremål ur den nya vinkeln. Avbilda vad du upptäckt med valfritt material.

Okej … tänkte jag. Hur ska jag tackla detta nu då? Jag som är så hemmakär? Uttrycket “turist i egen stad” kom för mig, hur det brukar heta att det är svårt att turista på hemmaplan. En utmaning! Men alltså …. vad sjutton skulle jag välja, ja det var nästa fråga som ploppade upp. Samma dag jag fick mitt assignment stod jag och bakade. Jag bakar ofta och gärna. Hjärnan går sina egna vägar då medans händerna arbetar. Där var den visst, brödkaveln. Mitt uppdrag.

Dagbok 4/10

Bakar för att tänka på annat. kavla bort/över/ut sådant som känns jobbigt. Som ett slags mentalt verktyg. Släta ut tillvaron ibland. Symbolisk handling.

Dagbok 5/10

Begrundar brödkaveln, själva mekaniken hos brödkaveln (brödkavel förresten? varför denna emfas på bröd?). Genom den cylinderformade kaveln löper en stång. Ett handtag på vardera sida om kaveldelen. Tänker att ångvälten har liknande egenskaper; en cylinderformad del som rullar framåt och bakåt. Naturligtvis tänker man också på hjulet. Det finns något enkelt och ganska vackert i detta beständiga, eviga rörelsemönster. Jag kan styra kaveln helt och delvis, direkt och indirekt. Mekaniken gör att kaveln likt hjulet drivs fram i en vald riktning. Fysiklektionerna i högstadiet var svåra men spännande emellanåt. Kavelns form och funktion är på många sätt universell. Hjul på cyklar, bilar, tåg och plan. I kärror, pumpar, kvarnar, urverk, karuseller. Hjul som kuggar, propellrar, i hissar, vispar, skivspelare och fiskespön. Att sända bud med, rulla in, rulla ut, förvara och exponera.

Jag valde att göra en slags snabbskiss över rörelsemönster. Använde pastellkrita och därefter målade jag över allt med vanliga vattenfärger. I filmen nedan tänkte jag mig hur man kan använda kaveln för att rulla ut löpare på långbord, eller kanske en matta (åtminstone om man ser till själva funktionen hos kaveln!).

Referens

Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2016 (3. uppl. ed.). Stockholm: Skolverket. Hämtad från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Assignment

Jennifers assignment har jag tagit från How to be an explorer of the world. Uppdraget är att samla på pappersbitar, papperslappar, ja allt pappersaktigt som går att komma över. Arrangera, flytta om, lägg mönster eller vad som faller dig in Jennifer. Go crazy!!!